020560056 ring fackets hjälptelefon

Ordning och Reda

Vad menas med ordning och reda på arbetsmarknaden?


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Bemanningsavtalet
Foto: Lars Forsstedt

Sund konkurrens

Med ordning och reda på arbetsmarknaden menas att:

  • de arbetsgivare som ska verka på svensk arbetsmarknad ska teckna avtal med svensk fackförening,
  • sund lönesättning ska ske mellan konkurrerande företag,
  • att löntagaregrupper inte ska behöva konkurrera om arbetstillfällena genom att sälja sitt arbete till lägre löner.

Skulle ett sådant förfarande accepteras kommer levnadsvillkor för människor försämras, och stor oro på arbetsmarknaden uppstå samt att den generella välfärden försämras genom lägre skatteintäkter.

Kollektivavtal ger stabilitet

Arbetskraft som kommer från vissa länder inom EU, med låga löner, eller andra svaga grupper kan av oseriösa arbetsgivare tvingas ingå dåliga anställningsavtal med sämre löner och villkor än vad svenska kollektivavtal för branschen skulle föreskriva. Svenska kollektivavtal garanterar stabilitet på svensk arbetsmarknad. Av detta skäl är det viktigt att utländska arbetsgivare, som vill bedriva verksamhet i Sverige, ska teckna kollektivavtal med svenska fackföreningar.

Kollektivavtalsprincipen

LO vill tillsammans med sina förbund att kollektivavtalsprincipen ska fortsätta gälla för alla företag som bedriver verksamhet i Sverige.

LO vill också förstärka möjligheterna till bättre ordning och reda genom:

  • att stärka möjligheterna för facken att kontrollera efterlevnaden av ingångna kollektivavtal,
  • att sociala villkor införs vid offentlig upphandling,
  • att skärpa kontrollerna i samband med F-skatt,
  • att öka kontrollen av bemanningsbranschen,
  • att huvudentreprenör görs ansvarig för underentreprenörer.

Saltsjöbadsavtal och EU-medlemskap

Det svenska systemet för ordning och reda på arbetsmarknaden har skapats under många år genom både avtal och lagar. I Sverige har det alltsedan Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF varit avtal som bland annat reglerat förhandlingsordning, behandling av stridsåtgärder tillåtna konflikter mm på svensk arbetsmarknad. Saltsjöbadsavtalet reglerar också principerna för lönesättning och anställningsvillkor. Avtalsvillkor ska tas fram genom partsförhandlingar och befästas i kollektivavtal.

I och med de så kallade trygghetslagarnas, eller arbetsrättslagarnas, tillkomst på 1970-talet, lagfästes mycket av Saltsjöbadsavtalets innehåll, dock med ett viktigt undantag – Sverige skulle fortfarande få behålla avtalsprincipen för lönesättning och anställningsvillkor. Detta skulle staten inte lägga sig i och reglera. Strejkvapnet skulle fortfarande gälla vid avtalslöst tillstånd men när avtal slutits skulle arbetsfred råda.

Dessa principer har gällt och tillämpats sen andra världskriget och har byggt upp en mängd centrala kollektivavtal mellan den svenska fackföreningsrörelsen och dess arbetsgivareorganisationer. Av denna anledning är avtalsprincipen, tillsammans med strejkvapnet och blockad som motmedel, centralt och viktigt på svensk arbetsmarknad. Stat och myndigheter kan inte komma och tala om för arbetsgivare och arbetstagare att lön och anställningsvillkor ska vara på visst nivå eller visst vis. Detta var också en viktig del i våra förhandlingar med EU i samband med vårt inträde 1994. Vi fick inskrivet i det så kallade kutställningsavtalet att avtalsprincipen för löne- och anställningsvillkor ska få gälla på svensk arbetsmarknad för alla löntagare och deras företag. Svensk fackföreningsrörelse har tagit på sig att bevaka detta.