Fråga facket Fråga facket

Bara en av tre som går ut yrkesprogrammet får jobb

Arbetsmarknad Yrkesprogrammen på gymnasiet syftar till att skapa rätt förutsättningar för ungdomar att få jobb efter avslutade studier. Trots det är det bara en av tre som är etablerad på arbetsmarknaden ett år efter fullföljd utbildning. Bäst i Jönköpings län är elever som gått Energiprogrammet där 96 procent av eleverna fått fäste på arbetsmarknaden efter tre år.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

Svag ställning i arbetslivet

I en ny rapport visar LO, med data från Skolverket, att endast var tredje elev som har fullföljt sitt yrkesprogram är etablerad på arbetsmarknaden ett år efter studenten.

- En tredjedel får ordentligt fäste på arbetsmarknaden. Ytterligare en tredjedel har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden. Det kan handla om timvik, korta visstidsanställningar eller säsongsarbete men det går inte att försörja sig på. Så kan vi inte ha det, fortsätter det så här får vi ge politikerna kvarsittning, säger Thomas Olsson, ordförande LO-distriktet i Jönköpings län.

Utbildning avgörande för jobb

Gymnasieskolan är avgörande för att ungdomar ska få ett första jobb. Endast 28 procent av eleverna som saknar gymnasiekompetens är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier fem år efter att de lämnat gymnasieskolan.

Stor skillnad mellan programmen

Det skiljer sig också mycket åt mellan programmen. I Jönköpings län har Energiprogrammets elever störst möjlighet att få jobb. Här är 96 procent av eleverna etablerade på arbetsmarknaden tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för medieprogrammet är endast 23 procent, vilket är lägst i länet.

- Vi måste höja kvalitén på yrkesprogrammen, ge fler möjlighet att fullfölja sin utbildning för att komma ut och få ett jobb med schysta villkor. Skolan och arbetslivet måste gå hand i hand. Därför föreslår vi följande, avslutar Thomas Olsson.

Förslag till åtgärder:

  • Gymnasieskolan bör göras obligatorisk. Gymnasieskolan är avgörande för att få ett jobb. Av de som inte har en avslutad gymnasieutbildning är bara 28 procent i arbete eller studier fem år senare. Att göra skolformen obligatorisk sätter press på skolan att förbättra kvaliteten på utbildningen så att alla elever klara sig.
  • Högskolebehörigheten på yrkesprogrammen måste återinföras. Sedan högskolebehörigheten togs bort med den nya gymnasiereformen från 2011 störtdök det redan låga söktrycket till programmen från 33,6 procent till nu 27,1 procent. Många som läst en yrkesutbildning vill någon gång läsa vidare på högskolan och vi måste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. Då har vi inte råd med några stängda dörrar eller återvändsgränder.
  • Ge branscherna större inflytande. Ska gymnasiet kunna rusta eleverna för yrket de valt att utbilda sig till måste branscherna vara med hela vägen. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.

Läs rapporten här.

För mer information:
Dan Mattsson, ombudsman LO-distriktet i Jönköpings län
Tfn: 070-539 69 78
E-post: dan.mattsson@lo.se

Dan Mattsson
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.