020560056 ring fackets hjälptelefon

Leder yrkesutbildningarna till jobb?

Arbetsmarknad Bland elever som fullföljer sin yrkesutbildning på gymnasiet har bara en av tre en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare. Bäst har det gått för elever från fordonsprogrammet att få ordentligt fäste på arbetsmarknaden efter ett år. Men så ser det tyvärr inte ut på alla yrkesprogram. Det presenterar LO i en ny sammanställning av de gymnasiala yrkesprogrammen.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

Svårt att försörja sig

I en ny sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att endast var tredje elev som har fullföljt sitt yrkesprogram är etablerad på arbetsmarknaden ett år efter studenten.

- En tredjedel får ordentligt fäste på arbetsmarknaden. Ytterligare en tredjedel har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden. Det kan handla om timvik, korta visstidsanställningar eller säsongsarbete men det går inte att försörja sig på. Så kan vi inte ha det, säger Nina Andersson Brynja, utredare på LO.

Skillnad på yrkesprogram

Gymnasieskolan är avgörande för att ungdomar ska få ett första jobb. Endast 28 procent av eleverna som saknar gymnasiekompetens är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier fem år efter att de lämnat gymnasieskolan.

Det skiljer sig också mycket åt mellan programmen. Sett över hela Sverige har fordonsprogrammets elever störst möjlighet att få jobb. Här är nästan 53 procent av eleverna etablerade på arbetsmarknaden ett år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för mediaprogrammet är endast 13,5 procent, vilket är lägst i landet.

- Ett stort problem är att yrkesprogrammen på sina håll präglas av låg kvalité. Genom att höja kvalitén kommer fler unga välja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan också få ett jobb med schyssta villkor. För det behöver ett antal reformer komma på plats. Därför föreslår LO följande, avslutar Nina Andersson Brynja.

Obligatorisk gymnasieskola

Gymnasieskolan bör göras obligatorisk. Gymnasieskolan är avgörande för att få ett jobb. Av de som inte har en avslutad gymnasieutbildning är bara 28 procent i arbete eller studier fem år senare. Att göra skolformen obligatorisk sätter press på skolan att förbättra kvaliteten på utbildningen så att alla elever klara sig.

Vidare studier på högskolan

Högskolebehörigheten på yrkesprogrammen måste återinföras. Sedan högskolebehörigheten togs bort med den nya gymnasiereformen från 2011 störtdök det redan låga söktrycket till programmen från 33,6 procent till nu 27,1 procent. Många som läst en yrkesutbildning vill någon gång läsa vidare på högskolan och vi måste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. Då har vi inte råd med några stängda dörrar eller återvändsgränder.

Högkvalitativa yrkesutbildningar

Ge branscherna större inflytande. Ska gymnasiet kunna rusta eleverna för yrket de valt att utbilda sig till måste branscherna vara med hela vägen. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.

Läs rapporterna länsvis här

Rapport Blekinge

Rapport Kalmar

Rapport Kronoberg

Jussi Gröhn
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.